Sista kvällen med gänget.

(null)

(null)

(null)

Allt roligt har ett slut, så även denna gång. Det är dags för mig att åka mot Bangkok och vidare hem till Sverige på fredag, men innan känns det lämpligt att låna Ellas blogg och göra en liten sammanfattning av mina upplevelser från resan. 
Det var några år sedan jag gjorde en längre resa med ryggsäck, den gjorde jag dessutom ensam vilket inneburit att förväntningarna kring detta äventyr varit lite annorlunda från start. Jag visste att det skulle bli både roligt, spännande, och till viss del även utmanande, men trots det så är det omöjligt att föreställa sig de upplevelser vi varit med om. 

Indien är verkligen ett land som fascinerar, och utmanar. Det liknar inget jag tidigare upplevt och är svårt att beskriva för någon som inte varit där. Ett helt fantastiskt land på många sätt med fantastiska människor och miljöer, och samtidigt ett tufft och hårt land med mycket fattigdom, korruption och underutveckling. Detta både syns och märks, både på hur saker och ting fungerar, vilket antingen innebär att det inte fungerar alls eller går extremt långsamt, samt på hur människor bemött och förhållit sig till oss. Det har blivit en hel del stirrande blickar, x- antal selfies och frågor om de får röra våra vita armar eller mitt blonda hår. Nog så roligt men även en aning påfrestande, att ständigt sticka ut. Alla platser vi besökte var såklart inte lika extrema, Goa var ett bra ställe att börja på, verkligen Indien delight, relativt rent, med fina stränder, boenden, och en hel del andra turister. Strandlivet var dock inte vad jag attraherades av när vi bestämde oss för att åka till Indien så jag hade svårt att finna ro i att hänga flera dagar på stranden. Det riktiga äventyret började när vi åkte norrut mot Mumbai. 
Ella har redan beskrivit Mumbai och vår uppfattning om den staden, kul att ha sett men kommer aldrig åka tillbaka. Udaipur däremot, så drömmigt ställe! Min favoritplats av de vi besökte, trots en otrevlig matförgiftning. Förutom Udaipur var Agra och Taj mahal en favvo. Jag har ett mål jag jobbar mot, att besöka alla världens sju underverk innan jag fyller 30, efter Taj mahal har jag fyra kvar på fyra år, det ska jag nog kunna fixa. Hur som helst är Taj mahal verkligen värd sin titel som underverk, jääklar va mäktigt, och att se det i soluppgång är något jag kommer att leva länge på. 

Jaipur som var sista stället vi hängde på i Indien bjöd på flera färgstarka och fascinerande upplevelser, bland annat en bröllopsmarsch längst gatan, med massor av kvinnor i vackra, färgrika saris. Vi mötte även ett begravningståg på en väldigt trång gata, vi blev tvungna att stanna, så att ett 60-tal gråtande män kunde passera bärandes på en öppen kista med en avliden person. Detta är tydligen en del av en hinduisk tradition, som jag fick förklarat för mig men inte riktigt förstod på grund av lite språkbarriärer, men som jag uppfattade det, gick ut på att en person som dör mycket gammal och betydelsefull ska bäras genom gatorna för att flera människor ska ha möjlighet att säga adjö.   
Verkligen fascinerande, vackert och annorlunda. Precis som Indien i helhet. 

Nästan fyra veckor i Indien passerade snabbt, och det kändes rätt skönt att sätta sig på ett plan mot Thailand där vi visste vad som väntade oss - sol, bad och utökat resesällskap. Och, inte att förglömma, möjlighet till mindre stark mat! Jääklar va indierna gillar stark mat, det gör dock inte jag vilket gör att jag haft det lite jobbigt med att hitta maträtter jag kan äta. Ella är ett lite större fan av kryddstarkt men har också tyckt det varit rätt extremt emellanåt. Allt är verkligen starkt och det även efter att jag försökt be om icke starkt.
Många Indier roades av att jag tyckte maten var starkt även när de tyckte att de gjort det ’not spicy’, och hävdade att indisk mat kräver krydda för att smaka något. Detta kanske är sant men innebar att kosten blev lite enformig för min del, mycket vanligt ris och naanbröd, men det är gott det också, speciellt tillsammans med lite chai te. 

Ella och jag har varit ett jäkligt bra reseteam, sånt är svårt att veta i förväg trots att vi är väldigt nära, att resa är något annat och en sådan här resa kräver lite mera av både oss och relationen. Men det har verkligen gått kanonbra och om möjligt är vi säkerligen ännu närmare nu. 
Just nu är vi incheckade på ett hostel på Koh samui, regnet öser ner, vilket de gjort rätt många gånger här i Thailand den senaste veckan. De senaste dagarna har vi förutom en del regn och stormiga båtturer mellan öar även överlevt några dagars festande på Koh pangang, däribland ett fullmoon party. Helt jäkla galet och absolut inget jag kommer göra om, men kul att ha varit med om. Imorgon åker jag mot Bangkok och Ella, Anna och Astrid stannar på Samui några dagar till. Veckorna i Thailand har varit jäkligt  roliga och jag har hunnit ladda batterierna inför en lång vinter i Sverige. 
Hur roligt och fantastiskt jag än tycker att det är att resa så känns det ändå lite skönt att åka hem. Ser fram emot att träffa några saknade pärlor och uppleva lite minusgrader.

Tack, puss hej! 
// Therese 
 
















Kommentarer:

1 Anonym:

Så bra skrivet, Therese! Så roligt att du delar med dig, kramar😀💓

2 Elina Isaksson Kruukka:

Härligt att läsa om resan ur ditt perspektiv, dessutom skriver du så bra! Förstår verkligen att det är annorlunda att resa med någon, hur nära man än är, man lär sig mycket om både sig själv och sin resekamrat. Kram! <3

Kommentera här: